Beyond the doors there is peace I'm sure.
Jag trodde aldrig att det skulle kännas så här att förlora någon. Jag trodde att det skulle vara en smärta som brann i bröstet och att man skulle gråta så fort man tänkte på det. För mig känns det mest tomt och overkligt. Det är som ett hål i bröstet som är så fruktansvärt tungt. Ja, tungt är nog bästa ordet för hela situationen. Grejen är att jorden fortsätter snurra, vardagen lunkar på. Jag jobbar, tränar, skrattar. Kommer på mig själv att få dåligt samvete för att jag har roligt. Men, hon blir ju inte mer levande av att jag gräver ner mig eller hur?
Har aldrig märkt förut hur vanlig frågan " Hur är det?" egentligen är, varje dag får jag den. Varje dag. Vad svarar man? Jag mår ju fysiskt bra, men psykiskt så är det så tungt. Så jag svarar "blandat" och folk brukar förstå.
Det känns så hemskt, men någonstans är jag glad för hennes skull. Hon fick somna in lugnt och stilla. Den sista veckan mådde hon bra och mycket löste sig. Hon fick veta att vi tyckte om henne, och många var inne och besökte henne. Hon hade haft en fruktasvärt jobbig tid framför sig med operationer och liknande, som antagligen hade gjort allt ännu värre. Sista gången jag fick se henne såg hon så rofylld ut och jag hoppas det är det hon är.
Jag tänker minnas dig som det var för bara ngt år sen. Sprudlande av Lycka på din 80års dag när du öppnade dina presenter och sa " Nää - meeen va rooligt". Jag kan fortfarande höra exakt din röst och hur glad du blev när jag berättade saker som gick bra i mitt liv. Rådet som du gav mig när jag var typ femton, som jag verkligen har burit med mig - "Vill man att det ska funka så kan man få det att funka". Alla omgångar med fia med knuff och grävlingsspelet. När jag och Anton har vart uppe och fikat och ätit mat hos dig. När vi hjälpte dig att julpynta och när jag hjälpte dig städa. Jag ville inte ens ha betalt, men du trugade på mig pengarna, alldeles för mkt pengar också för så lite jobb. Ditt underbara potatismos, och med alltid lika god gele till. Hur glad du blev när vi alla kom upp till dig på julafton och hur du satt invirad i din mysiga filt. Tacksamheten när jag kom på att du kanske ville ha den sista av mammas julgröt och åkte upp med den. Den stunden du kvicknade till och frågade mig om jobbet, din lycka över nyponsoppan och när du rabblade upp alla barnbarnens namn. Du har givit så mycket liv till jorden. Men, mest bär jag med mig den gången jag satt hos dig i flera timmar och vi bara pratade om allt mellan himmel och jord. Jag säger inte att allt alltid vart perfekt, men det sista så var det som om så mycket löste sig och att du fann ro. Jag hoppas du är med Farfar nu och att ni har varandra. Att du är i "Öppna landskap" och att du ser ner på mig och alla andra kusiner och är stolt över oss.
Sov gott älskade Farmor <3
Har aldrig märkt förut hur vanlig frågan " Hur är det?" egentligen är, varje dag får jag den. Varje dag. Vad svarar man? Jag mår ju fysiskt bra, men psykiskt så är det så tungt. Så jag svarar "blandat" och folk brukar förstå.
Det känns så hemskt, men någonstans är jag glad för hennes skull. Hon fick somna in lugnt och stilla. Den sista veckan mådde hon bra och mycket löste sig. Hon fick veta att vi tyckte om henne, och många var inne och besökte henne. Hon hade haft en fruktasvärt jobbig tid framför sig med operationer och liknande, som antagligen hade gjort allt ännu värre. Sista gången jag fick se henne såg hon så rofylld ut och jag hoppas det är det hon är.
Jag tänker minnas dig som det var för bara ngt år sen. Sprudlande av Lycka på din 80års dag när du öppnade dina presenter och sa " Nää - meeen va rooligt". Jag kan fortfarande höra exakt din röst och hur glad du blev när jag berättade saker som gick bra i mitt liv. Rådet som du gav mig när jag var typ femton, som jag verkligen har burit med mig - "Vill man att det ska funka så kan man få det att funka". Alla omgångar med fia med knuff och grävlingsspelet. När jag och Anton har vart uppe och fikat och ätit mat hos dig. När vi hjälpte dig att julpynta och när jag hjälpte dig städa. Jag ville inte ens ha betalt, men du trugade på mig pengarna, alldeles för mkt pengar också för så lite jobb. Ditt underbara potatismos, och med alltid lika god gele till. Hur glad du blev när vi alla kom upp till dig på julafton och hur du satt invirad i din mysiga filt. Tacksamheten när jag kom på att du kanske ville ha den sista av mammas julgröt och åkte upp med den. Den stunden du kvicknade till och frågade mig om jobbet, din lycka över nyponsoppan och när du rabblade upp alla barnbarnens namn. Du har givit så mycket liv till jorden. Men, mest bär jag med mig den gången jag satt hos dig i flera timmar och vi bara pratade om allt mellan himmel och jord. Jag säger inte att allt alltid vart perfekt, men det sista så var det som om så mycket löste sig och att du fann ro. Jag hoppas du är med Farfar nu och att ni har varandra. Att du är i "Öppna landskap" och att du ser ner på mig och alla andra kusiner och är stolt över oss.
Sov gott älskade Farmor <3
Somby - Skara HF
Match mot Somby idag och vilken fruktansvärt go seger. Finns inte mycket bättre saker än att vinna derbyn, älskar det! Sjukt stolt över laget, vi vinner verkligen tillsammans. Siffrorna skrevs tillslut till 25-29. Nu är det två matcher kvar och sen är det kval som gäller.
Satt och kikade över planeringen för nästa vecka, ser himla bra ut. Ganska lite jobb bara, men jag trivs så. Synd att man inte får betalt annars bara ;)
sopa
Kung på blogga alltså... Haha., dags o bli ändring på det eller?
Kanske borde prova mig på en sån här?`
Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Så här ser jag ut idag
Dag 05 – Min första sport
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – En Tanke
Dag 10 – Min käraste
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Så här ser jag ut idag
Dag 05 – Min första sport
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – En Tanke
Dag 10 – Min käraste
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Isånnafall börjar jag imorgon ;)
